Egentligen är bibelns ursprungliga patriarker Eshnunnas - hyksos konungar
Det var Hammurabi den berömde lagstiftaren som orsakade stora folkvandringar från Mesopotamien omkring år 1792-1750 f.kr. Han menade egentligen att förena de tre stora staterna Akadien (i center och söder), Eshnunna (i öst) och Mari (i väst) under sitt välde. Men hans våldsamma ingripande orsakade förskräck inom folken i Eshnunna (=Addans trädgård) och Mari som hade byggt en koalition mot just denne babyloniska Hammurabi och resultatet blev stora folkvandringar. Eshnnunafolket vandrade i två stora grupper. Den ena till öst, till Irans platå och den andra tåg flykt hos mitaniska – och huriska välde i norr om Mesopotamien . Där som hade också deras allierade Marifolket hade fått tillflykt. Det samlades stor skara hos mitaniska konungen. Denna skara hade stort militärs potansiel att använda. Alliansens Patriarker upptäckte detta ”förbundet av olika folksamlingar som egyptierna nämnt Hyksos (utländska härskarna, eller hästskötarna)” skulle kunna vara tillräklig maktigt att attackera den rika Faraonernas Egypten. Eftersom detta förbund grundades i mitaniers land skulle det vara logiskt att tro ledarskapet var med själva mitanier dvs., guden Mithes (Mose, Moses, Mithras) folk, fastän majoriteten av förbundet bestod av semitiska befolkningar marier (mytiska Maria som Moses syster), eshnunnier (=hebréer, passerande). Marfolket hade en gud vid namn Zimri (Sameri). Mitaniers under kuvade folk var hurier(hurriter) dvs., bibliska Harons folk (Arons folk; mytiska Moses broder). Eshnnunafolkets vandring Mesopotamien till Haran i huri-mitaniska väldet och sedan dess till Egypten är ungefär bibelns Abrahams vandrings väg.
Denna tabell visar Eshnunnaskonungar namn och kännetecken:
CITY STATE OF ESHNUNNA
The minor city of Eshnunna (modern Tell Asmar) was situated in the Diyala Valley to the north-east of Sumer itself, but it was still very much a part of Sumerian culture and civilisation. Occupied from circa 2900 BC, it was never a significant power during Sumerian times, but in the period of Ur's Third Dynasty it was a well-attested city and capital of one of Ur's provinces with the same name. As Ur headed towards collapse, the city (which is not mentioned in the king list) gained an independent dynasty of its own. Its kings, some of whom bore Elamite names, may even have been united with Assyria for a time, and were a threat to later Babylonian hegemony.
Although information on the kingdom is sparse, a historical framework for Amorite Eshnunna can be pieced together from building inscriptions, year dates, letters, and seal inscriptions both from Eshnunna and elsewhere. There were apparently twenty-eight kings between 2065 - 1762 BC although six are missing from this list.
fl c.2030 BC Ituria Governor? under Ur.
Ituria, a city leader, builds a temple for his divine overlord, Shu-Sin of Ur. Soon afterwards a palace is attached to this.
fl c.2026 BC Shu-ilija / Ilshu-Ilia Son. Claimed the independent kingship of the city.
c.2026 BC Eshnunna breaks away from the control of Ur during the second year of Ibbi-Sin's reign. Shu-ilija maintains good relationships with Ishbi-Erra of Isin as does his successor. However, the succeeding kings drop the title of king to use the lesser one of 'énsi' (governor) or 'ishshakum' insisting that the kingship of the state belongs to the city's god, Tishpak.
fl c.2010 BC Nurahum / Nur-Akhum Received help from Isin to win a battle against Subartu.
Kirikiri Bore an Elamite name.
Bilalama Bore an Elamite name.
Eshnunna appears to maintain close contacts with Elam, although it seems not to have been conquered by the Elamites.
Ishar-Ramashshu
fl to c.1940 BC Usurawassu / Usur-Awasu
The city is sacked during the time of Usurawassu, possibly by Anum-muttabbil of Der, and may be temporarily subject to that city. Little is known about the subsequent nine rulers.
Abimadar Not on all lists.
Azuzum
Urninmar / Ur-Ninmar / Ur-Ninkimara
Urningishzida / Ur-Ningizzidda
Ipiqadad I / Ibiq-Adad I
Abdi-Erah
Shiqlanum
fl bef c.1895 BC Sharrija / Sharria
Belakum / Belakim
Warassa
fl c.1870 BC Ibalpiel I Reigned for at least ten years (from a seal impression).
http://www.historyfiles.co.uk/FeaturesMiddEast/MesopotamiaMap.htmEshnunna seems to flourish again, perhaps due to the decline of Isin and Larsa from the middle of the century. Ibalpiel re-adopts the title of king, perhas in recognition of the fact that there is no longer a single 'kingship of Sumer and Akkad' to which to defer.
c.1862 - 1818 BC Ipiqadad II / Ibiq-Adad II Son. Assumed divine status - practice copied by all successors.
Ipiqadad pursues an expansionist policy. The previously independent minor cities of Nerebtum (modern Ishcali), Shaduppum (Tell Harmal), and Dur-Rimush (location unknown) are all incorporated into the state.
fl c.1830 - 1815 BC Naramsin / Naram-Sin Son. Also king of Assyria, probably by conquest.
Naramsin extends Eshnunna's territory considerably into northern Babylonia at a time when the small kingdom based at Babylon can do little more than defend its own walls, and apparently also temporarily conquers the Assyrians at Ashur, as well as the small state of Ekallatum.
Dannum-tahaz Son? May have ruled briefly after Ibalpiel II.
c.1808 - 1780 BC Dadusha Son of Ipiqadad II.
c.1780 BC The kingdom of Upper Mesopotamia turns on its recent ally and seizes Nerebtum and Shaduppum, although these and more are quickly taken back upon the death of Shamshi-Adad in 1766 BC.
c.1779 - 1765 BC Ibalpiel II / Ibal-pi-El II Son or grandson. One of the major leaders of this period.
c.1776 BC The kingdom of Upper Mesopotamia is attacked simultaneously by Yamkhad and Eshnunna, leading to its disappearance and a general restoration of the old order.
c.1766 BC Eshnunnan troops take part in the siege of Razama by Atamrum of Andarig, but Ibalpiel hurries to assist Razama, collecting troops and a battering ram from his governor in Qattunan on the way. The Razamans manage to repel Atamrum before he arrives, so he returns home.
c.1764 - 1762 BC Silli-Sin
c.1764 BC Eshnunna had been forming ties with Mari in the face of Babylon's growing power, but as part of a coalition which attempts to invade Babylonia the city is defeated and crushed by Hammurabi.
c.1762 BC The Babylonian Empire captures the only remaining political power to oppose them when they take Eshnunna, inheriting well-established trade routes and economic stability, and ending 250 years of Eshnunna's independence.
c.1756 BC There is evidence that just four years after its supposed capture, the entire town is ravaged by a terrible flood. After that, the city only rarely appears in cuneiform textual sources, reflecting a probable decline and eventual disappearance.
Iqishi-Tishpak Descendant of Naramsin? Vassal of Babylon?
? - c.1736? BC Anni Killed in Babylon.
c.1741 - 1736 BC One of Eshnunna's last notable acts is to side with Rim-Sin II of Larsa in his revolt against the Babylonian Empire. Anni is captured by the Babylonians and is strangled. The city is destroyed.
Mina kortfattade bevisen om Adams- och Abrahams tillflykt, från Edens lustgård:
Invandrarna (=hebréer) från Eshnunna (strålande staden = Ur) är bibelns Judar. Själva namnet jude och gudanamnet Jehova härstammar av kassitiska åskguden [je]Huthas namn. Kasiterna har varit Eshnunnas östliga grannar. Eshnunnas åskgud uppträder även i bibeln under profetiska namnet Elia Tesebiten. Åskguden under namnet Tishpik var Eshnunakfolkets största gudomlighet.
Andra Ibal epil (hans offer son är räddad) är det historiska Abraham, som vandrar (på tvång av Hammurabi) från Eshnunna till Haran, Kanan och Egypten.
Bibelns och Koranens Tareh (fader) och Azar (eld), som Abrahams fader Och farbror bevisar Dadushe (som kan översättas till ”hans farbror”), andra Ibal epils (Abrahams) företrädare.
Marifolkets konung vid tillflyktstiden har namnat Zimri lim (guden Zimri är min bevakare) bibelns och koranens Sameri (bergåskådaren). Eftersom ordet berg och kalv enades i det semitiska odet tor, har namnet Sameri tolkats till ”han, som har skapat åskådliga kalven”.
Det tre bibelska brödernas triad Abraham (fader till många nationer), Nahur (het) och Haran (väg) har säkerligen sitt ursprung i de tre första Ashnunnas konungarna Bilalama (den vetenskapliga shejken), Nurahom (den mycket glänsande), Abdi arah (lagstiftaren, vägvisaren). De tre första Eshnunna konungar Iturea (bergsbo, vaktare), shulijiah (gudsutvalde konung) och Ilshulija (den gudomliga freden) är välljämförbar med herden David, Saul (gudsupphöjde konung) och salomon (fredens man).
Denna tabell visar hyksoskonungar:
2nd INTERMEDIATE
PERIOD 1640-1532
15th Dynasty (Hyksos).
Salitis; Sheshi;
Khian (Swoserenre')
Apophis c. 1585-1542
('Awoserre' and others)
Khamudi c. 1542-1532
16th Dynasty
Minor Hyksos rulers, contemp-
orary with the 15th Dynasty
17th Dynasty 1640 - 1550
Numerous Theban kings;
numbers give positions in the
complete list
Inyotef V c.1640-1635
(Nubkheperre') 1
Sebekemzaf I (Sekhemre'-
wadjkha'u) 3; Nebireyeraw
(Swadjenre') 6; Sebekamzaf II
(Sekhemre'-shedtawy) 10; Ta'o
(or Djehuti'o) I (Senakhtenre') 13;
Ta'o (or Djehuti'o) II
(Seqenenre') 14
Kamose c.1555-1550
( Wadjkheperre') 15
Mina kortfattade bevisen om till flykt till- och från Egypten:
Den sista hyksosen (hästskötande harden) dvs., Kamose är väljäförbar med Moses.Eftersom koranen nämner Moses under epiteten Kalimollah (dvs., kompanjon med gud). Egyptiska ordet Ka betyder den gudomliga anden. Denne hyksosiska konungt flyddes med sitt folk till Palestina, från den nya egyptiska faraonen Ahmose. Som vi sagt Mose var mitaniers sol, krigs och lagars och löftets gud. Den första hyksos konungens namn dvs., Salatis betyder den store herden och ”han som fått sorglig liv i det bortre landet”. Namnet syftar väl till Josef son av Jakob eftersom Salatis framträdare har hettit Jakobher (dvs., brottare-).
Då de fyra bibliska mytiska namnen Amaram (koranens Omran), Moses, Haron, Mariam betecknar ashnunnor (hebréer), mitanier (västliga meder), hurriter och marifolket, som tillsammans byggt Alliansen Hyksos.
هیچ نظری موجود نیست:
ارسال یک نظر