سنت سکایی رستم شاهنامه

سکا به معنی قوچ وحشی و بزکوهی حیوان توتمی سکاییان بوده و رستم دارای این سنت نشان می دهد:

خان دوم از هفت خان رستم، خان تشنگی است. رستم و رخش هر چه راه می‌سپرند آب نمی‌یابند و از تشنگی جان به لب می‌شوند.

در آن سخت‌ترین دم، غُرمی (قوچ وحشی) از برابر رستم می‌گذرد. رستم می‌داند که آن غرم به کنار آبی خواهد رفت. بی نا و نفس، از پی او روان می‌شود، تا به چشمه‌ای می‌رسد. رستم و رخش هر دو آب می‌نوشند و جان تازه می‌یابند. پس رستم به آن غرم دعا می‌کند:

بر آن غُرم‌بَر، آفرین کرد چند

که از چرخ گردان مبادَت گزند

گیا بر در و دشت تو سبز باد

مباد از تو هرگز دل یوز شاد

تو را هر که یازَد به تیر و کمان شکسته‌کمان باد و تیره‌گمان.

رستم هفت‌خوان مازندران از آماردان بوده است که بنا به خارس میتیلنی از سکاها بوده اند. سیستان بعداً سرزمین سکاها شد. نام آن آماردی که آشوریان (دیوان ماژندران) را در پای حصار شهر آمل شکست داد، آترادات بوده و رستم (پهلوان) از جمله القاب وی است.

معنی نام شهر گناوه

گفته میشود گناوه (جنابه، جناور) شهری بوده‌است بسیار قدیمی و کهنه در ولایت ارجان در فارس قدیم. اولین کسی که توصیفی از خود شهر به دست می‌دهد مقدسی است او می‌نویسد «بازارها در کوچه‌ها قرار دارند و مسجد جامع در مرکز آبادی است. آب آشامیدنی از چاه‌های آغشته به نمک و آب‌انبارها (گُرابه ها) تأمین می‌شود.»

بنا به نظر برخی جغرافی نویسان قدیم از جمله ابن بلخی و حمدالله مستوفی نام آن به معنی محل آب گَنده است. این معنی با توجه به نام رودخانهٔ دره گچی آن برای آن مناسبت دارد.

کنکاشی در باب واژهٔ گناوه و جناب.

ظاهراً معنی نامساعد گندابه برای گناوه مالمت بار بوده و نامناسب به نظر می رسد. ولی واژهٔ سنسکریتی گُناوهه به معنی دارای کیفیت مناسب که با گینا/گُنا در زبانهای ژرمن به معنی مساعد بودن و با پسوند فارسی گین پیوند دارد، واژهٔ جناب را هم بدین معنی معرّب نشان می دهد بر این اساس نام بندر گناوه (جنابه) نیز به معنی بندر مساعد و مناسب و ارجمند بوده است. در مطابقت نام بهرام جنابی (گناوه ای) با بهرام ورجاوند هم، همین مفهوم اراده شده است:

गुणावह adj. guNAvaha having the proper qualities

गुण m. guNa quality

गुण m. guNa merit

Georgia's Amazons have been Armazions (moon god worshippers)

The name Amazon (fine women) was applied to the Sauromatian women and to the ancient natives of Georgia among the Greeks. In the case of Georgians, its origin was Armazion, which means worshipers of the moon god, which is confused with Amazon.

आराम m. ArAma delight

आराम m. ArAma pleasure ground

जनि f. jani (zen, zon) woman

आम adj. Ama fine

जनि f. jani (zen, zon) woman

गौर gaura adj. beautiful.

गौर gaura adj. white.

गौर gaura adj. brilliant.

जाया jAyA f. woman.

गय gaya m. family.

Gorgeous: beautiful; very attractive.

The texts of the original myths envisioned the homeland of the Amazons at the periphery of the then-known world. Various claims to the exact place ranged from provinces in Asia Minor (Lycia, Caria, etc.) to the steppes around the Black Sea, or even Libya (Libyan Amazon). However, authors most frequently referred to Pontus in northern Anatolia, on the southern shores of the Black Sea, as the independent Amazon kingdom where the Amazon queen resided at her capital Themiscyra, on the banks of the Thermodon river.

Gargarenses, (Greek: Γαργαρείς Gargareis) were an all-male tribe in Caucasus. They copulated with the Amazons annually in order to keep both tribes reproductive. The Amazons kept the female children, raising them as warriors, and gave the males to the Gargareans. Armazi: Supreme deity in ancient Kartli (Iberia). According to tradition, the cult of Armazi (deity of the moon) was introduced in the third century BCE by King Parnavaz, who erected a large bronze statue of a warrior of gilded copper, clad in a gold coat of mail with a gold helmet on his head; one eye was a ruby, the other an emerald. To the right of Armazi stood another smaller gold idol by the name of Gazi, and to the left, a silver idol called Gaim. The statue of Armazi existed until the spread of Christianity in the fourth century CE. Armazi is also the name of an ancient fortress near Mtskheta. Archeological digs uncovered monuments of antique architecture and a bilingual stele with Greek and Aramaic inscriptions from second century CE.

Giorgi Melikishvili proposed the identification of Armazi as a local variant of Arma, the god of the moon in Hittite mythology. This is in keeping with Ivane Javakhishvili's argument of a pre-Christian Georgian moon cult, which fused with the Christian St. George (Tetri Giorgi), Georgia's patron saint since the Middle Ages.

Starabo speaks of moon god worship in Iberia (Gorgia). So Armazi's and St. George' names was connected with the name of moon god and Georgia (nice), and the moon is a symbol of beauty.

Om triaden Oden, Tor och Frigg (Freja)

Man har sagt om denna bild att det är en framställning av Oden, Tor och Frej på bonaden från Skog i Hälsingland. 1000-talets slut eller omkring 1100.

Det har varit felbedömning om Tredje person som tolkats till guden Frej. Hon ser ut att vara gudinnan Frigg (Freja).

De berömda nordiska gudatiderna:

Oden, Vile (Frej) och Ve (Ull)

Oden, Höner (herre, Frej) och Lodur (flammans gud, Ull)

Oden, Tor, Frigg (Frej)

Oden ger Ande – Andedräkt

Höner ger Viljan till

Lodur ger Livssaft och livlig färg – Blod.

Likheter mellan myter av de dödade nordiska gudarna Ull ("glans") och Balder ("den lysande")

Om Ull:

Saxo omnämner en man kallad Ollerus, en latiniserad form av namnet Ull, som för en tid ersatte Oden som ledare i "Bysantium", efter att denne landsförvisats på grund av att ha våldtagit ruthenernas konungadotter Rinda (Rind). Han styrde sedan i Odens namn i tio år tills gudarna beslöt att ta tillbaka den egentlige Oden och varvid Ull fördrevs till Sverige och sedermera dödades av danerna ("dödarna", "bågskyttarna"). Enligt Saxo skall han ha varit så trollkunnig att han ristat trollrunor på ett visst ben, varvid han på detta kunde färdas över havet som på ett fartyg, lika kvickt som om han hade rott det.

I Norge dyrkades förr en gud kallad Ullinn som med största sannolikhet är identisk med Ull.

धानुष्क m. dhAnuSka bowman

Om Balder:

Balder sades vara bäst av asarna. Det var omöjligt att säga något ont om honom. Han var vacker, ljus, god, vis och omtyckt, men hans domar ägde inte bestånd. De andra gudarna brukade säga, att så länge de hade kvar Balder, kunde det inte gå alltför illa för dem. Därför blev de mycket rädda, när han började drömma mardrömmar om att han skulle bli mördad. Och trots alla deras ansträngningar blev det också så till slut av sin blinde bågskytta bror Höder ("den krigiske", Hænir) och Loke ("lockande", Lodur). Efter Ragnarök skall dock Balder komma tillbaka från dödsriket tillsammans med sin bror Höder för att styra den nya världen.

हन m. hana slaughter

معنی تاجر کَیروی نام

همین مه که با میوه و بوی بود

ورا پهلوی نام کَیروی بود

در شاهنامه‌، در داستان بهرام گور، در سبب تحریم خمر در عهد او می‌گوید که "مردی مه"، که بایست صاحب زمینها یا دیه‌هایی باشد، از ناگهان در مجلس میخواری بهرام حاضر می‌شود و برای او شتروارها میوه‌ها و گلها می‌آورد و خود نیز به میخواری مشغول می‌شود و در این کار افراط می‌کند و می‌گوید که هیچ این در من اثر نمی‌کند. اما در راه بازگشت به ده مست می‌شود و در جایی به خواب می‌رود. زاغ دو چشم او را بیرون می‌آورد و سپاهیان بهرام او را مرده می‌یابند.

نام کَیروی به چه معنی است؟

نظر به واژه های سنسکریتی کیراته و کیریته (تاجر) و شغل کَیروی در روایت فوق این واژه می تواند به معنی تاجر باشد. شهری به نام کیری در خراسان قدیم هم می تواند معنی منسوب به تاجر را بدهد و واژهٔ معرب قیراط و کراتیون یونانی هم با آن مرتبط به نظر می رسند.

किराट m. kirATa merchant

किरीट m. kiriTa merchant

کِرِتَ در اوستایی از مصدر کَر/کِر به معنی فراهم کردن و پایه گذاشتن و ساختن است.

لذا واژهٔ کرایهٔ فارسی و کَر سنسکریت به معنی باج راه با کَیری مرتبط می نمایند:

कर m. kara tax (مالیات، باج راه)

क्रयण n. krayaNa buying

Likheter mellan Frigg ("den älskade") och Siv (“sjögudinnan”) och deras barn

Frigg är Asgårds härskarinna och de kvinnliga gudarnas drottning. Hennes hem heter Fensalarna, som betyder ”sumpsalarna”. Hon är gift med Oden och hennes pappa heter Fjorgynn (Njord, jordens gud). Hon är moderskapets beskyddare och mamma till Balder, Höder och Hermod. Siv, som möjligtvis betyder ”fru”, eller ”Saivo” (sjögudinnan på samiska), är Tors fru. Hon är mor till Ull, Mode och Trud. Siv är, likt Frigg, en äktenskapsgudinna. Hon beskrivs som fagrast av alla gudinnor och är tyst och tillbakadragen.

Balder (fornnorska/fornisländska Baldr, isländska Baldur), vilket betyder "den lysande" är en gud i nordisk mytologi. Son till Oden och Frigg, make till Nanna och far till Forsete ("Forseti"). Balder bodde i Bredablick:

Bredablick (isländska: Breiðablik, ”den vida omkring glänsande”) var i nordisk mytologi guden Balders boning.

Då är Balder "den lysande" och sol- ljus- eld guden Ull "glänsande" identiska och Trud (mäktig) har varit Höder ("den krigiske") och Hermod "modig riddare" har varit Mode (modig).

Fensalarna (”sumpsalarna”) som enligt Snorre har varit ”mycket förnämligt", har jämförts med gudinnan Nerthus ö. Det är troligt att från dem har menats lidingö (Lady's/leadarinnans ö, gudinnans ö).

Frigg avbildad som en av de främsta gudarna tillsammans med Tor och Oden i Olaus Magnus Historia om de nordiska folken. Adam av Bremen benämner Frej under namnet Fricco (Frigg).

I så fall har ursprungliga Frej, Freja och Njord varit Frigg/Nerthus och Yngve (den heliga unga guden) har varit Ull/Balder som svenskarnas stamfader gud -och kung.

Mälarens namn betyder sjön av skärgård (Fensalarnas sjö):

Man tror att Mälarens namn kommer från fornsvenskans mal (grovt grus och stenar vid stränder) och betyder alltså ”Grussjön”, men Mälaren är inte berömd på dess grus utan med sin ofantliga öar och skär i Stockholms skärgård.

Skär som betyder klippa eller mindre klippö som höjer sig blott en liten bit över vattnet.

Men mal i betydelsen grovt stenar vid stränder och skär syftar tydligen på Mälarens skärgård (Stockholms skärgård). Då har man från Fensalarna menat Mälarens skärgård och öar i synnerhet Lidingö:

Stockholms skärgård med 30 000 öar, skär och klippor breder ut sig 80 kilometer öster om staden, in i Östersjön.

Stockholms skärgård har mellan Björkö-Arholma och Öja-Landsort befunnits ha något över 24 000 öar, holmar och skär[2] och täcker cirka 1 700 km² varav cirka 530 km² är land.[1] Det finns omkring 10 000 bofasta och 50 000 fritidshus i skärgården.[3] Bofast befolkning finns på alla större öar närmast kusten som har fast bro- eller färjeförbindelser med vägfärja som exempelvis Vaxholm, Ingarö, Värmdö, Yxlan, Blidö, Ljusterö och Väddö men också på många av de större öarna längre ut från kusten som exempelvis Ingmarsö, Möja, Runmarö, Nämdö, Ornö och Utö som trafikeras av passagerarfartyg med fastställda turlistor.

معنی واژهٔ فرسنگ (فرسخ):

فرسنگ به صورت فرَثَنگه در اوستایی به معنی گشادی و پهنی است. فرهنگ واژه های اوستا. ص. ٩۵٣. جلد دوم: प्रसङ्घ m. prasangha great multitude or number

Gudinnor Saga och Skade har också samisk ursprung

Saga är Sarraka och Skade är Juksakka (åks akka):

Om Saga och Skade:

I nordiska myter Saga (hon som ser, ser-akka) är en asynia som om henne berättas att hon och Oden i glädje dricker ur gylene kärl i hennes stora boning i Sökkvabäck (under backen) .

Skade (bågskytt) – skidgudinnan

När hon beger sig till gudarna för att kräva bot för detta får hon som förlikning en av gudarna som make. Om Skade säger Snorre: ”Hon färdas ofta på skidor och jagar djur med båge. Hon kallas skidgudinnan eller skiddisen”. Flera forskare har antagit att Skade från början varit en samisk gudinna.

Om Sarakka och Juksakka

Enligt gamla samiska myter bodde under kåtan flera kvinnliga väsen av vilka den mest dyrkade var den under eldstaden boende, Sar-akka, vars namn trolgen kommer av sarrat, fläka sönder senor till trådämnen. Hon hjäpte vid barnbörd och kalvning; hennes skål dracks som ett slag altaret sakrament och efter förlossningen åts "Sarakkagröt" till hennes ära ett vanligt nordiskt drag färöingarnas "nornagreytur". Under dörren bodde Uksakka "dörrgumman" som förändrade flickebarn till gosse barn i moderlifvet och ofta blandades tillsammans med Juks-akka "Båggumman", som skyddade barnen från att falla och stöta sig.

معنی ایرانی گَبر و علم جبر/جفر

به نظر می رسد واژهٔ گبر در خود زبانهای هندوایرانی با نام علم جبر/جفر (دانش پنهانی) و ترجمهٔ آن به عجم عربی (دارای دانش گنگ و مبهم) مرتبط است: نام علم جبر هم که نخستین بار محمد بن موسی خوارزمی مطرح کرده با نام علم جَفر (دانش پنهانی) و واژۀ اوستایی جَفرَ و گبهیرهٔ سنسکریت (ژرف و معمایی) پیوسته و معرّب از آن است:

गभीर adj. gabhira secret, deep, grave

در زبانهای سامی گبر را به معنی مَرد و جبر را به معنی شکسته بندی گرفته اند که مناسبت چندانی با محتوی آنها ندارند.