Om Balder och hans boning Breidablik

Balder (fornnorska/fornisländska Baldr, isländska Baldur), vilket betyder "lyssande", "bold (järv)" eller "herren", är en gud i nordisk mytologi. Son till Oden och Frigg, make till Nanna och far till Forsete ("Forseti"). Balder bodde i Bredablick.

Breidablik (eller Breiðablik) är i nordisk mytologi guden Balders boning i Asgård, beskriven som den vackraste och renaste platsen där inget ont eller orent kan finnas. Namnet betyder "bred-blick" eller "vid utsikt", vilket anspelar på dess storslagenhet. Det används idag ofta som namn på byggnader med fin utsikt, exempelvis tornet på Skansen.

Betydelse och ursprung:

Mytologi: Breidablik nämns i Den yngre Eddan (Gylfaginning) och Den äldre Eddan (Grímnismål) som Balders och Nannas hem. Symbolik: Platsen förknippas med ljus, skönhet och fred, helt utan skadliga "skräckrunor" (feiknstafir).

Bokstavlig tolkning: Namnet översätts ofta som "bred utsikt" eller "vida skinande".

Balder (herre) är jämförbar med thrakiska Dionysos (den unga guden)/slaviska Jarilo.

Därför att både har blivit dödad och har tillbaka gång. I förhållande med Balder påminner namnet Höder (den hotande), Oden: Höder (den blinde hotaren) som tillsamans med Loke (Veles) dödar Balder har varit en personifikation av själva den enögde guden Oden (Perun).

Breidablik (utbredda blick) är Europa:

Europa är primärt en världsdel, men namnet härstammar från grekisk mytologi där Europa var en fenicisk prinsessa som bortfördes av Zeus. Namnet tros betyda "vidtskådande" eller "brett ansikte".

Europas ursprungliga betydelse:

I skythiska myter i Herodotus historia, brättas att Lipoxiais (kung till landet vid sidan, kung till agatyrsier) styr folket vid namn aukhater (de som har fina hus= bohmier) och hans gyllene verktyg är plow (symbol till polacker).

Enligt Herodotus hette Lipoxis bror Arpoksais (vagnladets kung) som styrde mitten landet omkring Ukraina. Öster om dem styrdes av deras lilla bror Skyth (skål)/Kolaxais (stammars kung).

Det gamla namnet på ukraina, dvs. Rutenia, kan tas som hjulets land (rota):

Det avestanska namnet Khvaniratha (de magnifika vagnarnas land) och grekernas Europa (eu-ropa, med gott vridmoment) verkar ha samband med det.

Som vi sagt att deras mytologiska kunganamn dvs. Arpoxais (Takhmo-ropa) betyder kung av vagnslandet.

Det vill säga att Eu-rope (med gott vridmoment, med fina vagnar), Khvanirath (land av lyssnade vagnar), Ruthenia (vagnars land, Glonia), Eu-karrona (Ukraine, land av fina vagnar), har haft gemensamma ursprung.

Feniciernas namn i förhållande med Europa kan härstamma från fini-car-er (de med fina vagnar, ruthenier, ukrainare). Den dödade Dionysos myt har kommit från söder till Baltikum/galindaia (lyssnade bärnstenens land), då är Balders och Baltikums namn anknutna i betydelserna lysande och lysande bärnstenens land:

Dionysos (den lysande unga guden) har en stark och ursprunglig koppling till Thrakien, en region i nordöstra Balkan som i grekisk mytologi ofta ses som en plats för extatisk och vild natur. Även om han är mest känd som en grekisk gud, beskrivs Dionysos ofta som en gudom som kom till Grekland "från utlandet", specifikt från Thrakien och Frygien.

Dionysos uppträder i slaviska mytologi under namn Jarilo:

Namnet "Jarilo" härstammar från den protoslaviska roten *jarъ (relaterat till yar), som översätts till "stark", "rasande", "passionerad" eller "genomsyrad av ungdomlig livskraft". Roten förknippas också med "vår" eller "sommar".

Även om Perun var Jaryłos far, uppfostrade han inte sin son. Istället kidnappade Peruns rival Veles, boskapens, låglandets och underjordens gud, Jaryło kort efter hans födelse. Han förde Jaryło till underjorden Nawia och uppfostrade honom, vilket fick Jaryło att anta några av Veles trickstarkaraktärer. När han växte upp ansågs Jaryło ofta likna Loke i nordisk mytologi på vissa sätt på grund av detta. Kidnappningen tros också vara en viktig orsak till det massiva kriget som ständigt pågår mellan Perun och Veles.

Det finns strukturella och mytologiska likheter mellan Balder och Dionysos, särskilt när man analyserar dem genom komparativ mytologi: Döende och återuppstående gud:

Både Dionysos och Balder förknippas med teman om död och (potentiell) återkomst. Balder dör och förväntas återvända efter Ragnarök. Dionysos (särskilt i orfisk tradition som Zagreus) dör och återföds, vilket kopplar honom till vegetationens cykel.

Koppling till natur och fruktbarhet: Båda gudarna är djupt knutna till naturens krafter och fruktbarhet. Dionysos är vinets och den vilda naturens gud, medan Balder ofta förknippas med ljuset, sommaren och det växtliga.

Oskuldsfullhet/Offerroll: Balder beskrivs som den mildaste, vackraste och mest älskade av gudarna, vars död är en stor tragedi. Dionysos, särskilt i sin roll som den unga, lidande guden, gestaltar också en form av tragiskt offer.

Faderlig koppling: Båda är söner till respektive panteons högsta gudar: Dionysos är son till Zeus, och Balder är son till Oden. Sammanfattningsvis kan båda gudarna ses som representanter för livskraft och ljus som möter en tragisk ände, vilket gör dem till centrala figurer i myter om liv, död och förnyelse.