جمعه، آذر ۲۸، ۱۴۰۴
De nordiska myternas geografiska namn
Det är härligt att studera,
nordiska gamla geografiska namn
Där har de bland annat berättats om under foten av asken Yggdrasils land (Uppsala):
Ynglingarnas land dvs, landet av "Yngve Frejs folk" (svenskar) som är Sverige
Elivågor, "de stormande vågorna",
som är Golfström
Jotunheim (jättarnas land),
som är Romarriket
Vinland (sid gräsmark) på andra sidan Elivågor,
som är Kanada.
Nifelheim ”den dimhöljda världen”,
som är Nordpolen
Muspelheim "eldens värld",
som är Afrika "landet utan kyla"
Alfheim "de skickliga smedernas land",
som är Tyskland och Frankrike
Midgård och Utgård som är Gårdarike (Ryssland) och Ukraine (sidlandet)
Hel (den kompletta gudinnans land),
som är Britannien (den upphöjda gudinnans land)
Mimers brunn som är Manchehavet (Engelska kanalen)
Eljudner (det fuktiga av nederbörd),
som är Irland (vinterns land)
Varför betyder Irland "snöns land"?
1- På walesiska betyder Eira (uttalas AY-ra) "snö".
2- Hibernia - vad visste de gamla romarna om "Gröna ön ..."?
Hibernia är det klassiska latinska namnet för Irland, använt poetiskt, och betyder "vinterns land",
3- I nordisk mytologi betyder det Eljudner ((fuktig av nederbörden)), vilket är Irland (vinterns land).
4- Fornirländska gudinna Éire (Ériu), som betyder något i stil med "fruktbarhets- och nederbörds gudinna".
Varför är Mimers brunn Manchehavet (Engelska kanalen)?
Mimers brunn (platsen för Mimers mumlande avhuggna huvud) är en mytologisk plats i nordisk mytologi, belägen vid foten av världsträdet Yggdrasil, under roten som leder till jättarnas värld (Jotunheim, Romarriket).
Mancus hänvisar till ett medeltida europeiskt guld- eller silvermynt, men har också rötter i latin som betyder "stympad (maimed), förlamad eller maktlös".
اشتراک در:
نظرات پیام (Atom)
هیچ نظری موجود نیست:
ارسال یک نظر